Schwarz varnar: klimatskyddsinvesteringar nu istället för åtstramningar!

Schwarz varnar: klimatskyddsinvesteringar nu istället för åtstramningar!

Den 17 april 2025 varnade Jakob Schwarz, budget- och skattetalesman för Miljöpartiet, för de potentiella konsekvenserna av falska åtstramningar mot bakgrund av finansdepartementets nya underskottsprognos. Detta förutspår ett budgetunderskott på 4,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Enligt Schwarz är det avgörande att göra riktade investeringar i framtiden istället för att äventyra klimatskyddet och den ekonomiska utvecklingen. Ökningen av underskottet hänförs till en försvagad ekonomi och strukturella problem som staters och kommuners höga finanser. Han kräver att alla lokala myndigheter tar ansvar eftersom den federala regeringen ensam inte kan lösa problemen.

Schwarz kritiserar att överväganden om att spara pengar på klimatskyddsinvesteringar skulle belasta ekonomin ytterligare och äventyra energiomställningen. Satsningar på klimatvänlig uppvärmning och klimatneutral mobilitet skulle inte bara kunna skapa nya jobb, utan även minska energikostnaderna och minska beroendet av fossil import.

Brist på budgettransparens

En central punkt i Schwarz förslag är avskaffandet av klimatförstörande subventioner. Särskilt diskuteras avskaffandet av diesel- och tjänstebilsprivilegier, vilket enligt hans uppskattning skulle kunna ge staten över en miljard euro årligen. Han efterlyser också en omtanke när det gäller att bygga nya vägar, då byggandet av nya kilometer motorväg orsakar höga kostnader och har negativa effekter på miljö och budget.

Problemen i den österrikiska budgeten är inte isolerade. Aktuella uppgifter visar att endast sju av de 27 EU-länderna har högre skuldnivåer i förhållande till BNP än Österrike. Förra året var budgetunderskottet 4,7 procent av BNP – en förkrossande överraskning jämfört med EU-kommissionens prognos på bara 3,6 procent. Tidigare finansminister Magnus Brunner meddelade inför valet till riksrådet i september 2024 att underskottet skulle ligga kvar under Maastrichtgränsen på 3 procent.

Offentliga skulder och utgifter

Kritiken är inte utan grund: de offentliga utgifterna steg med 8,8 procent förra året, medan BNP sjönk med 1,2 procent. Skatteintäkterna ökade med 4 procent, men inte så mycket att de kunde kompensera för utgiftsökningen. Som ett resultat steg statsskulden från 78,5 procent av BNP 2023 till 81,8 procent 2024.

Enligt en rapport från Eurostat nådde de offentliga underskotten i euroområdet 3,6 procent av BNP 2023, och nästan alla medlemsländer utanför Cypern, Danmark, Irland och Portugal hade underskott. Schwarz efterlyser därför mer budgettransparens från stater och kommuner, inklusive månatliga rapporter om budgetgenomförande för att identifiera oönskad utveckling i ett tidigt skede.

Med tanke på hälsoutgifterna på omkring 46 miljarder euro 2024, 6,3 procent högre än föregående år, och ett offentligt underskott på 22,5 miljarder euro, är det tydligt att det krävs grundläggande reformer för att möta framtidens utmaningar.

Schwarz uppmaning till förändring och hans kritik av nuvarande finanspolitik skulle kunna utgöra grunden för nödvändiga debatter när Österrike står inför de kommande årens trängande ekonomiska och miljömässiga utmaningar.