Debatt i Wienstatens parlament: Socialt stöd istället för populism krävs!

Debatt i Wienstatens parlament: Socialt stöd istället för populism krävs!

Wien, Österreich - I Wienstatens parlament hölls en livlig debatt om asylpolitik och socialt stöd den 27 mars 2025. Labg. Mag. Dolores Bakos från Neos motsatte sig tydligt Dominik NEPP (FPÖ) och avvisade dem som ett exempel på högerpopulism. Hon betonade behovet av att göra diskussionen om asyl mer objektiv och krävde ett starkt socialt nätverk för människor i svåra levande situationer och incitament att återvända till arbetsmarknaden. Samtidigt talade hon för en reform av socialt stöd, som syftar till förening av förmåner i de federala staterna och borde binda mer till arbetsmarknadstjänsten.

Bakos för att avvisa integrationskostnaderna, medan LABG. David Ellensohn vädjade till de gröna en ökning av människor som drabbats av fattigdom. Ellensohn pekade på den paradoxala situationen att fattigdomen kunde öka trots växande miljonärer. "Vi bör vidta åtgärder mot lön och skattebedrägeri," sade Ellensohn, som också hävdade grundläggande barnskydd.

reaktioner på ökningen av fattigdomen -påverkad

labg. Mag. Caroline Hungerländer från ÖVP erkände nedgången i absolut fattigdom, men uttryckte oro över den höga andelen dotterbolag i Wien. Hon krävde också en översyn av det sociala välfärdssystemet. I motsats, labg. Mag. Andrea Mautz från SPÖ gjorde det klart att asylsökande inte var ”asylmiljontals” och att det inte fanns några krav på minsta säkerhet om de var olagligt. Mautz betonade att referensgraden för minsta säkerhet är sju procent, vilket är en explosiv situation med ökande levnadskostnader.

Dessutom valdes Luise Däger-Gregori enhälligt av SPÖ som ersättare i Federal Council. Under debatten, Labg. Dipl.-ing. Dr. Stefan Gara från Neos att Wiener Klimgersetz kan ses som en milstolpe för klimatpolitiken. Han presenterade målen för lagen som borde inkludera klimatskydd, klimatjustering och cirkulär ekonomi.

europeisk migrationspolitik i fokus

I bakgrunden till denna diskussion är den europeiska migrationspolitiken, som har varit under press i flera år, också under. Enligt rapporter från Europaparlamentet har det skett en betydande ökning av ankomsterna vid EU: s yttre gränser under det senaste decenniet. Trycket på det gränsfria Schengenområdet gör en effektiv hantering av de yttre gränserna som krävs för att undvika interna gränskontroller. Det nya migrations- och asylpaketet ger förbättrade screeningprocesser som är avsedda att möjliggöra snabbare asylförfaranden vid gränserna. Förfarandena bör slutföras inom tolv veckor, varigenom en snabb screening bör hjälpa till att fastställa rätt rättslig ram för dem som reser.

Ett ytterligare problem är de så kallade pushbacks, där migranter våldsamt drivs tillbaka till gränserna. Denna praxis bryter mot EU -lagen och Genève -flyktingkonventionen och representerar en allvarlig utmaning för europeiska värden. Östeuropeiska stater förlitar sig särskilt på avskärmning och pushbacks, medan södra europeiska länder kräver mer rättvisare distribution. Denna olika tillvägagångssätt för migration är också tydlig i de senaste EU -topparna, som fokuserar på ämnen som gränssäkerhet och snabba avkastning av avvisade asylsökande.

Sammantaget är utvecklingen inom området asyl och migrationspolitik av enorm relevans på både nationell och europeisk nivå. Kraven på reformer och humanitär hantering av asyllagstiftningen står i motsats till populistiska strömmar som förökar en restriktiv politik. Alla dessa aspekter kommer att fortsätta ha en central roll i den offentliga diskussionen.

För mer information om de aktuella utmaningarna i migrationspolicy, klicka här: och här: Europa i klassen .