Schnedlitz: ÖVP-inrikesminister Karner avslöjad som en pratstund!

Schnedlitz: ÖVP-inrikesminister Karner avslöjad som en pratstund!

I en skarp kommentar om asylpolitiken kritiserade FPÖ:s talesman för hemvärnsskydd Michael Schnedlitz att ÖVP:s inrikesminister Gerhard Karner framträdde i "ORFs presstimme". Schnedlitz beskrev Karner som en "guldmedaljör" i ångprat och anklagade honom för att inte föra en tydlig linje i asylpolitiken. Schnedlitz betonade särskilt att familjeåterförening fortfarande inte definitivt avvisas, vilket enligt hans mening illustrerar ÖVP:s oförmåga att säkra landet. Enligt Schnedlitz har ÖVP:s tidigare migrationspolitik lett till en "serie av konkurser, otur och missöden", vilket återspeglas i att 250 000 illegala migranter släpptes in i landet tidigare. Han efterlyser därför ett effektivt skydd av de yttre gränserna och ett "Fästning Österrike".

Schnedlitz avvisade Karners attacker mot sitt parti och betonade att FPÖ stöder åtgärder för att bekämpa IS-hot. Samtidigt uttryckte han sin oro över effektiviteten av vapenförbudszoner, eftersom potentiella hot skulle ignorera dem. Även om han hyllade polisens prestation varnar Schnedlitz för att poliser kan hindras från att utföra sitt arbete eller utnyttjas.

Den federala regeringen planerar asyl- och säkerhetslagar

Politiken är också i övergång i Tyskland. Efter knivattacken i Solingen, där en man från Syrien dödade tre personer, tillkännagav den federala regeringen strängare asyl- och säkerhetslagar. Detta "säkerhetspaket" publicerades efter veckor av överläggningar och förväntas antas av förbundsdagen i slutet av nästa vecka. Det innefattar bland annat en skärpning av vapenlagarna och ytterligare befogenheter för säkerhetsmyndigheter. Förändringar i asylpolitiken planeras också, som att ta bort socialbidrag för flyktingar som är skyldiga att lämna landet och som redan är folkbokförda i ett annat EU-land.

Den federala inrikesministern Nancy Faeser har betonat att reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) måste drivas framåt snabbare. Ett lagförslag om EU:s asylreform presenterades i veckan, där stora EU-stater kräver ett snabbare genomförande.

Reform av det gemensamma europeiska asylsystemet

I december 2023 enades EU-kommissionen, EU-rådet och Europaparlamentet om en omfattande reform av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS), som anses vara den mest långtgående förändringen under de senaste decennierna. Reformen godkändes officiellt i maj 2024, vilket innebär att alla som söker skydd vid EU:s yttre gränser registreras i en screeningprocess. Beslut om asylansökningar bör fattas inom tolv veckor. Samtidigt kommer en solidaritetsmekanism att införas för att lätta på bördan för medlemsstater med en stor mängd människor som söker skydd.

Reformen är dock inte utan kontroverser. Samtidigt som ansträngningar görs för att standardisera och påskynda asylförfarandena finns det farhågor om att repressiva åtgärder skulle kunna försvåra tillgången till asylförfaranden. EU-direktivet om tillfälligt skydd finns kvar och aktiverades för flyktingar från Ukraina 2022, medan medlemsländerna har två år på sig att implementera de nya rättsakterna.

Som utvecklingen i både Österrike och Tyskland visar är asylpolitiken i Europa fortfarande en mycket komplex och konfliktfylld fråga. Debatterna om säkerhet, migration och integrationsåtgärder är mer aktuella än någonsin och väcker många frågor om den framtida inriktningen av den europeiska flyktingpolitiken.

För djupare insikter i ämnena asylpolitik och säkerhet, läs: OTS, dagliga nyheter och bpb.