EU:s klimatmål under press: tyskt näringsliv varnar för överdrivna krav!
EU planerar strängare klimatmål samtidigt som den tyska ekonomin varnar för de finansiella utmaningarna. Experter tvivlar på dess genomförbarhet.
EU:s klimatmål under press: tyskt näringsliv varnar för överdrivna krav!
EU-kommissionen planerar att skärpa klimatmålen, vilket skapar stor oro i den tyska ekonomin. Förslagen inkluderar en minskning av växthusgaserna med 90 procent till 2040, baserat på 1990 års nivåer. En minskning med 55 procent ska uppnås till 2025, vilket experter klassar som extremt ambitiöst. Med tanke på nuvarande ekonomiska förhållanden och befintliga utmaningar fruktar branschen att dessa nya mål är orealistiska.
Den tyska handels- och industrikammarens verkställande direktör, Achim Dercks, sa till Frankfurter Allgemeine Zeitung att de ständigt ökande klimatmålen orsakar "djup osäkerhet" i ekonomin. Ingbert Liebing, verkställande direktör för Kommunalföretagens förening, tillade att att ständigt skärpa långsiktiga mål inte är en lösning för att nå kortsiktiga mål, som visar sig vara svåra.
Ekonomiska problem och utmaningar
Ett centralt problem är finansieringen av nödvändiga förändringar. I synnerhet kräver elektrifierings- och koldioxidavskiljningsteknik (CCS) betydande investeringar i ny infrastruktur. Dessa övergångar har dock också höga kostnader och incitamenten är för närvarande ogynnsamma eftersom fossila bränslen fortfarande är billigare. Detta upplevs som ett stort hinder för omställningen till en mer hållbar ekonomi.
En annan aspekt är den tyska ekonomins nuvarande tillstånd. Enligt en studie av tankesmedjan Agora Energiewende kommer det att ske en minskning av växthusgasutsläppen med 46 procent till 2023, men det beror till stor del på nedgångar i industriproduktionen. Små framsteg har gjorts inom sektorer som transporter och byggnader, vilket lyfter fram utmaningarna för att uppnå klimatmålen. Exempelvis är CO₂-utsläppen från transporter bara elva procent lägre än 1990, även om denna sektor står för nästan 20 procent av utsläppen.
Vetenskapliga problem och klimatförändringarnas verklighet
På andra sidan finns klimatvetenskapliga röster som starkt varnar EU. Det vetenskapliga konsortiet Climate Action Tracker har funnit att EU sannolikt inte kommer att nå sina mål till 2030. Istället förutspås det att tillvägagångssätten inte ens kommer att räcka för att begränsa den globala uppvärmningen till tre grader. För att uppnå att hålla sig på 1,5 grader, som krävdes i Parisavtalet, skulle mer behöva göras än vad som nu planeras.
EU-kommissionen rapporterar att utsläppen redan har minskat med 32,5 procent till 2022. Trots det skulle landet under de kommande åtta åren behöva uppnå samma sak som har hänt de senaste trettio åren. Detta väcker allvarliga frågor om genomförbarheten av de planerade målen. Liebing betonar att verkligheten är svårare att acceptera och att en sänkning på 90 procent till 2040 skulle vara förhastad eftersom den befintliga acceptansen av klimatskydd kan äventyras.
En titt på Norge visar dock att mer framgångsrika tillvägagångssätt är möjliga. Dess planer slår fast att 100 procent av alla nyregistreringar ska vara elbilar år 2025. Detta beror till stor del på de omfattande incitament som landet har satt upp för nollutsläppsfordon. Inom byggsektorn siktar Norge också på en utbredd användning av värmepumpar till 2030, vilket bör uppmuntra Tyskland att tänka om och påskynda sina egna krav och implementering.
De pågående diskussionerna om klimatmål präglas av både ekonomiska och vetenskapliga bekymmer. De pågående utmaningarna i samband med genomförandet av ambitiösa klimatmål skulle lätt kunna leda till ett bakslag i utvecklingen av miljöpolitiken och stödet till klimatåtgärder i Europa. Nästa period kommer att vara avgörande för att avgöra om en balans kan uppnås mellan ekonomiska realiteter och akut nödvändiga klimatåtgärder. Mer information finns i en detaljerad rapport på www.fr.de.