Stadsdag 2025: Experter kräver reform av fastighetsskatt för hållbarhet

Stadsdag 2025: Experter kräver reform av fastighetsskatt för hållbarhet

Wien, Österreich - Den 22 maj 2025 ägde den 74: e österrikiska stadsdagen, som behandlade heta ämnen om stadsfinansiering och hållbar utveckling. Som en del av specialistforumet "Innovativa finansieringsvarianter för kommunala projekt" diskuterade experter utmaningarna med finansiering av infrastrukturprojekt, med hänsyn till EU: s geriatriska direktiv, kreditvärdighetskrav och ESG -kriterier, miljö, socialt ansvar och företagsledning. Peter Bald, verkställande direktör för KDZ, betonade behovet av en omfattande blandning av åtgärder för att säkra kommunala hushåll på lång sikt. Han krävde besparingar genom uppgiftskritik, en reform av fastighetsskatt och en tydlig uppdelning av överföringsbetalningar mellan kommuner och de federala staterna.

Michael Santer från det kommunala lånet Österrike AG betonade de gynnsamma refinansieringsvillkoren i sin föreläsning, medan Martin Zojer från Bank Österrike kritiskt frågade om den politiska vilja för alternativa finansieringsformer. Mary-Ann Hayes, ESG-expert vid Bank Österrike, behandlade vikten av hållbarhet i finansieringen av infrastrukturprojekt, vilket alltmer är relevant, särskilt i samband med den europeiska gröna affären, som syftar till att göra EU-klimatneutralt år 2050.

Utmaningar och möjligheter genom ESG -kriterier

Diskussionen om integrationen av ESG -kriterier i den kommunala finansieringsstrategin är inte isolerad. Dessa kriterier blir allt viktigare för företag, investerare och banker och påverkar finansieringen av offentliga infrastrukturprojekt avsevärt. Hållbarhet penetrerar alla livsområden, vilket sätter kommunerna under press för att vidta lämpliga åtgärder. EU -taxonomin, som klassificerar "gröna" ekonomiska aktiviteter, liksom den hållbara finansförordningen för finansiering (SFDR) skapar ramvillkor som också är indirekt relevanta för kommuner, eftersom de måste anpassa sig genom finansieringsvillkoren för infrastrukturprojekt.

hållbar stadsutveckling

hållbar stadsutveckling kräver en omfattande strategi som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Förhållandena för hållbart stadsliv kräver rättvis balans mellan nuvarande och framtida levnadsförhållanden. Dessutom har politisk känslighet för hållbar stadsutveckling ökat under de senaste åren, vilket kräver konkreta åtgärder. Men social hållbarhet i finansieringsprogram beaktas ofta inte tillräckligt.

För att förbättra livskvaliteten i städer är det aktiva deltagandet av alla intressegrupper nödvändigt. Deltagande och transparent planering kan hjälpa till att ta hänsyn till medborgarnas intressen och öka social tolerans. Utbildning och information är avgörande för att acceptera hållbara projekt, särskilt i missgynnade hushåll, som ofta påverkas mest av utmaningarna med modern stadsutveckling. Ett exempel på detta är studien om den sociala kompatibiliteten för gröna byggnader i Hamburg, som visar hur långt som godkänner acceptansen av hållbara byggprojekt är och där det fortfarande finns luckor.

Diskussionerna på stadens dag och de tillhörande utmaningarna illustrerar hur viktigt hållbart och framtida orienterad finansiering är för utvecklingen av städer. De städer som aktivt hanterar dessa utmaningar har potential att ta en ledarroll i hållbar stadsutveckling.