Behåll dialekten! Hannes Scheutz om framtiden för vårt språk

Hannes Scheutz, Germanist aus Salzburg, spricht über den Dialektschutz und empfiehlt, Kinder in Mundart zu erziehen. Sind dialektfreie Zonen ein Risiko für die sprachliche Vielfalt? Entdecken Sie mehr!
Hannes Scheutz, germanist från Salzburg, talar om dialektskydd och rekommenderar att man uppfostrar barn på dialekt. Är dialektfria zoner en risk för språklig mångfald? Upptäcka mer! (Symbolbild/DNAT)

Behåll dialekten! Hannes Scheutz om framtiden för vårt språk

Dialekten, en form av uttryck med djupa kulturella rötter, kan möta en utmanande framtid. Hannes Scheutz, en känd germanist- och dialektforskare vid University of Salzburg, uttrycker sin oro över den möjliga utrotningen av regionala dialekter. "Vi håller på att skapa speciella zoner där dialekten är mindre och mindre närvarande, vilket är anmärkningsvärt," förklarar Scheutz. Denna uppdelning kunde inte bara betyda förlusten av kulturell identitet, utan också påverka förståelsen för ungdomarnas språk.

För Scheutz är det avgörande att utbilda barn på deras modersmål, dvs på dialekt. Han hävdar att förståelse och talande dialekter kan stödja de senare färdigheterna i att lära sig främmande språk. I en allt mer globaliserad värld blir tal allt viktigare. Om barn förstår dialekten tidigt kan de också spela in andra språk bättre.

En titt på värdet på dialekten

Dialekten har ofta en lägre prestige jämfört med det höga språket, säger Scheutz. Detta är inte motiverat. Användningen av en dialekt tolkas ofta som ett tecken på FN -bildning eller mindre intelligens, som knappast gör rättvisa för det kulturella arvet och rötterna på vårt språk. "Dialekten är inte bara ett medel för kommunikation, utan också en transportör av historia, tullar och regional identitet," säger han.

Åtagandet att leva och främja dialekter kan bli alltmer relevanta med tanke på dessa utmaningar. Scheutz varnar för konsekvenserna av ett landsomfattande försvinnande av dialekterna och tilltalar föräldrar, lärare och samhälle som helhet, att aktivt arbeta för att bevara språkdiversiteten.

Dessa tankar förstärks av den pågående utvecklingen där dialekter är mindre och mindre vanliga i vardagen. Behovet av att kommunicera på ett enhetligt högt språk, särskilt i skolor och vid officiella tillfällen, innebär att mindre värde placeras på dialekten. Denna användning kan utöka språkgränserna, men samtidigt minska också det kulturella djupet som är förankrat i dialekter.

För mer information om detta ämne kan du läsa artikeln på www.sn.at