Gratis varningar: EU: s strategi hotar Österrikes suveränitet!

Gratis varningar: EU: s strategi hotar Österrikes suveränitet!

Österreich - Den 27 mars 2025 presenterade EU-kommissionen "EU: s beredskapsstrategi", som designades i Europa som svar på de komplexa, gränsöverskridande hoten. Kritiker som Harald Vilimsky, delegationschefen för friheten i Europaparlamentet, uttrycker oro över konsekvenserna av denna strategi. Vilimsky anklagar EU för att använda detta initiativ av natioala färdigheter från medlemsstaterna och ingripa i känsliga områden. I synnerhet ser han detta som farligt för den nationella suveräniteten och neutraliteten i Österrike, eftersom han är övertygad om att EU använder kriser som en ursäkt för att utöka sin makt.

Enligt en rapport från den tidigare finska presidenten Sauli Niinistö, som presenterades i oktober 2024, betonas brådskan för att stärka Europas villighet till kris och försvar. Detta händer särskilt i samband med den ryska aggressionen mot Ukraina. Strategin föreskriver förstärkning av framåtriktade och förutse färdigheter samt behandling av nya hot inom området kemisk, biologisk, radiologisk och kärnkraft. Dessutom ska åtgärder för att stödja populära medicinska motåtgärder mot hälsohot utvecklas.

kritik av EU och GSVP

Vilimsky kritiserar inte bara den presenterade strategin, utan också det faktum att EU inte aktivt har arbetat med krisförebyggande tidigare, utan istället godkände en upptrappning av konflikter, till exempel kriget i Ukraina. I sin anklagelse till EU kräver han en återgång till dess ursprungliga mandat, fred, säkerhet och samarbete. För honom är de -eskalering och diplomati nyckeln till att upprätthålla medlemsstaternas suveränitet och oberoende.

Kontexten för denna debatt kan också övervägas inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSVP), som är en del av EU: s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (SASP). Denna politik syftar till utvecklingen av en europeisk säkerhets- och försvarskultur och har utvecklats avsevärt sedan den ryska attacken mot Ukraina i februari 2022. GSVP längs den fasta rättsliga grunden för Lissabon (2009) har gjort det möjligt för EU att stärka sitt försvar och säkerhetsstruktur.

GSVP ger också ett nära samarbete med internationella partners, inklusive Nato. När det gäller de militära och icke-militära hoten betonar 2023 årsrapporten om GSVP behovet av omfattande förberedelser för en mängd olika utmaningar som desinformation, cyberattacker och ekonomiska medel för tryck. Dessa hot understryker relevansen av den nya strategin och behovet av att vidareutveckla EU: s försvarsförmågor.

Outlook och framtida åtgärder

Som en del av arbetsprogrammet 2025 planerar EU-kommissionen att genomföra åtgärder som är avsedda att stärka en Europa-omfattande vilja. Detta inkluderar bland annat införandet av en "säkerhets- och ambassagekontroller" och utvecklingen av gemensamma standarder för att hantera krisen. Dessutom söks en europeisk civil skyddsmekanism som främjar samordning mellan militära och civila tjänster.

Vilimsky och andra kritiker är rädda för att de åtgärder som nämns ovan kan väsentligt förändra EU: s säkerhetspolitik och äventyra medlemsstaternas oberoende och suveränitet. Framtida debatter kommer att behöva visa om EU kan hitta en balans mellan den nödvändiga vilja att försvara och bevara den nationella suveräniteten.

For more detailed information on the ongoing development of the EU strategies, you can report the reports on the websites of Europaparlament och eu faktablad läst.