Klimatskyddslarm: regeringsprogram får dålig rapport!

Klimatskyddslarm: regeringsprogram får dålig rapport!

Den nuvarande klimatkontrollen av trepartikoalitionen ÖVP, SPÖ och Neos regeringsprogram är blandad till dålig. Enligt WWF bedömdes 12 av de 21 undersökta områdena som svaga och ofullständiga och 7 som klart negativa. Potentiella framsteg identifierades endast på två områden. WWF:s klimattalesman Reinhard Uhrig kritiserar bristen på konkreta mål, tidsplaner och budgetar. Detta leder till klimatförstörande klyftor och motsättningar i koalitionspakten.

Publiceringen av rapporten kommer i en tid då EU sätter allt större tryck på sina medlemsländer att nå klimatmålen till 2030. Enligt Federal Environment Agency driver EU en heltäckande klimatskyddspolitik som bygger på att minska aktiviteter som är skadliga för miljön och klimatet. Internationella ramvillkor som FN:s ramkonvention och Parisavtalet är avgörande.

Kritik och krav

WWF efterlyser konsekventa klimatskyddsåtgärder för Österrike som affärsplats och säkra jobb. Det finns positiv feedback för ett nytt försök med en klimatskyddslag och att behålla målet att bli klimatneutralt till 2040. Däremot kritiseras blinda fläckar i energibesparing och en försening av att minska miljöskadliga subventioner. Vidare ses utbyggnaden av motorvägar och motorvägar som problematisk.

Otydligheten kring genomförandet av EU-målen till 2030 i regeringsprogrammet kan resultera i en hotad ersättningsutbetalning på miljardbelopp om det inte blir någon vändning. Förutom en snabb minskning av skadliga subventioner rekommenderar WWF bland annat ett klimatvänligt renoveringspaket för byggnader och ett större skydd för den biologiska mångfalden.

Jämförelse med Tyskland

Till skillnad från Österrike satte Tyskland en ny klimatskyddslag i kraft i juli 2024. Denna syftar till att minska utsläppen av växthusgaser till noll till 2045. Den federala regeringen har förstärkt det oberoende expertrådet för klimatfrågor för att kunna agera mer proaktivt och effektivt i klimatskyddspolitiken. Målet är att minska växthusgaserna med 65 % till 2030 jämfört med 1990, vilket redan har resulterat i en minskning med över 10 % 2023.

Som en del av EU:s klimatpolitik är medlemsländerna skyldiga att upprätta nationella energi- och klimatskyddsplaner. Dessa bör bidra till att konkretisera utsläppsminskningar och främjande av förnybar energi. EU själv siktar på växthusgasneutralitet till 2050 och har antagit en tillväxtstrategi för att nå klimatmålen med Green Deal.

För att bli framgångsrik på lång sikt betonar experter behovet av att skapa social acceptans för energiomställningen. Det återstår att se hur den österrikiska regeringen kommer att reagera på de aktuella utmaningarna och om det kommer att ske en förändring av klimatpolitiken. Framstegen i Tyskland skulle kunna tjäna som ett incitament att vidta avgörande åtgärder även i Österrike.