Fokus på skolk: orsaker och lösningar i vår region

Fokus på skolk: orsaker och lösningar i vår region

I allt fler klassrum står elevernas platser tomma eftersom de av olika anledningar vägrar gå i skolan. Monika Steurer, utbildningsdirektör på Utbildningsdirektoratet, ser en oroande ökning av så kallad skolfrånvaro. "Det är allt fler barn som av olika anledningar inte kan komma till skolan regelbundet. Ibland stannar de borta i veckor", förklarar hon.

Skälen till skolk är enligt Steurer varierande. "Rädsla för skolan och psykiska problem är ofta orsakerna. Sedan coronapandemin har situationen förvärrats och sådana fall förekommer allt mer", tillägger hon. Denna ökning av skolk belyser de komplexa frågor som plågar många barn och unga.

Åtgärder för att stödja skolkare

Guntram Seewald, skolans socialarbetare på det sociala företaget Aqua Mühle, känner till de utmaningar som skolkare möter. Han understryker behovet av ett heltäckande åtgärdspaket: "Vi behöver samordning och strukturella erbjudanden. Det är viktigt att diskutera med skolor och familjer vad som behövs för barnen och vilka åtgärder som bör tas." Seewald understryker också att nätverkande med terapiinrättningar och andra organisationer är avgörande för att hjälpa de drabbade barnen att komma i kontakt igen.

I många fall spelar familjemiljön en viktig roll. Om det finns svårigheter i familjen kan det ofta vara utlösande av skolk, förklarar Seewald. "En stark familj kan hjälpa barn att lättare hitta tillbaka", säger han. Stöd från föräldrar är ofta nyckeln till att få barnen motiverade att gå till skolan igen.

Skolk – Ett växande problem

Även om det finns olika åtgärder för att bekämpa skolk, verkar det som att fenomenet blir allt vanligare. Utbildningsdirektoratet har noterat att antalet ärenden har ökat sedan 2018, sedan en ny föreskrift trädde i kraft som säger att en anmälan ska göras efter tre oförlåtna frånvarodagar. "Under de senaste två åren har vi upplevt en ökning med cirka 400 fall", rapporterar Steurer. Bildspel Under pandemiåren var siffrorna inte meningsfulla eftersom barn inte fick komma till skolan av hälsoskäl, men trenden har nu ökat igen.

Ett annat intressant fenomen med skolk är den otillåtna förlängningen av semestern. Steurer beskriver att allt fler föräldrar åker på semester innan de officiella helgdagarna eller vistas utomlands under en längre tid efter slutet, vilket också leder till ett ökat antal oförlåtliga frånvaro. Detta har till och med lett till att tysk polis på flygplatser i allt högre grad kontrollerar familjer som inte uppfyller sina skolplikter.

Ökningen av skolk är en komplex fråga som inte bara påverkar utbildning utan också belyser djupare sociala och psykologiska problem. Situationen kräver ett förändrat tänkande och ett gemensamt förhållningssätt från skolor, familjer och yrkesverksamma för att ge dessa barn det stöd de akut behöver. I en så komplex miljö är det viktigt att alla inblandade arbetar tillsammans på lösningar för att stödja de drabbade barnen och integrera dem tillbaka i en vanlig skolrutin.