Tarmrörelser: Hur ofta är hälsosamt? Ny studie varnar för risker!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

En ny studie från 2024 visar hur avföringsfrekvens är kopplad till demens och diabetes och ger ledtrådar för en hälsosam livsstil.

Tarmrörelser: Hur ofta är hälsosamt? Ny studie varnar för risker!

Tarmrörelser är en vardaglig fråga som många ofta tycker är obehagligt. Men frekvens och konsekvens kan säga mycket om hälsan. Enligt AOK är en normal avföringsfrekvens mellan tre gånger om dagen och tre gånger i veckan. Men vad är egentligen hälsosamt och vad säger avföringen om våra kroppar?

En ny studie publicerad i tidskriften Cell Reports Medicine drar intressanta samband mellan avföringsfrekvens och allvarliga sjukdomar som demens. Denna forskning involverade forskare från Institute of Systems Biology (ISB) i Seattle, som undersökte data från över 1 400 friska vuxna. Hälsodata samt information om livsstils- och mikrobiella analyser inkluderades.

samband med kroniska sjukdomar

Resultaten visar att avföringsfrekvensen har en direkt påverkan på hälsan. Johannes Johnson-Martínez, huvudförfattaren till studien, förklarar att tidigare forskning visar hur viktig regelbunden tarmrörelse är för funktionen hos tarmmikrobiomet. Om avföring stannar i tarmen för länge tenderar mikroberna att använda upp tillgängliga fibrer och sedan byta till jäsande proteiner. Denna process kan producera giftiga ämnen som kommer in i blodomloppet.

John P. Johnson-Martínez
ISB

Studien visar att låg avföringsfrekvens kan vara associerad med en uppbyggnad av föroreningar i tarmarna. Denna ansamling är i sin tur potentiellt skadlig och kan leda till organskador, särskilt vid kronisk njursjukdom eller utveckling av demens.

Faktorer för en hälsosam avföringsfrekvens

Forskarna rekommenderar att en avföringsfrekvens på en eller två gånger om dagen är optimal. Ökad tarmrörelse kan vara en indikation på en hälsosam livsstil som kännetecknas av en kost rik på fiber, tillräckligt med vätskeintag och regelbunden fysisk aktivitet.

Dessa fynd ger inte bara nya insikter om hälsoforskning, utan ökar också medvetenheten om vikten av ens egna kroppsfunktioner. Oavsett om det är hur vi äter eller träningen vi gör – allt påverkar vårt välmående. Att byta till en hälsosammare livsstil kan ha en positiv inverkan på avföringsfrekvensen och därmed den allmänna hälsan.

Det är fortfarande spännande att se hur nuvarande och framtida forskning om detta ämne kommer att utvecklas och vilka ytterligare hälsokonsekvenser som kan uppstå av bättre kunskap om avföringsfrekvens. Mer information om detta ämne finns i en detaljerad rapport på www.brisant.de.