Brieger varnar: Österrikes neutralitet behöver brådskande upprustning!

Brieger varnar: Österrikes neutralitet behöver brådskande upprustning!

General Robert Brieger, som ledde Europeiska unionens militära kommitté fram till maj 2025, har tagit upp kritiken mot Österrikes militära neutralitet och betonat att den har både fördelar och nackdelar. Under hans tid som chef för Militärkommittén blev det tydligt hur mycket EU:s säkerhets- och försvarspolitik har förändrats sedan det ryska anfallet mot Ukraina. Brieger ser behovet av en förändring av medvetandet i Centraleuropa och efterlyser en återgång till en operativ armé. Enligt hans åsikt måste den militära rörligheten mellan EU:s medlemsländer förbättras för att möta förändrade krav.

Brieger beskriver den europeiska säkerhetssituationen som prekär, även om den ryska retoriken är hård och faran för en taktisk användning av kärnvapen inte kan avfärdas. Ändå anser han att deras omedelbara användning är osannolik. I Ukrainas sammanhang är ett fullständigt återställande av ukrainsk suveränitet orealistiskt ur ett militärt perspektiv. Han varnar för att konflikten kan pågå i minst två år och präglas av desinformation och cyberattacker.

EU:s försvarspolitik i övergång

EU har gjort framsteg i sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) sedan 2015, men det verkar som om ett verkligt genombrott hittills har varit svårfångat. Kriget i Ukraina har fått europeiska länder att tänka på att öka sin handlingsförmåga. EU-kommissionens tidigare ordförande, Jean-Claude Juncker, påpekade behovet av en europeisk armé redan 2015. Brådskan med att vidareutveckla GSFP är nu obestridd för att överleva i en konfronterande geopolitisk miljö. Men åsikten hos befolkningen i Österrike speglar en viss skepsis när det gäller att gå med i Nato: 64 % av österrikarna är emot ett sådant steg, där 91 % ser neutralitet som viktigt.

En betydande del av befolkningen, nämligen 67 %, stöder dock ett intensivare säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete i Europa. Dessa spänningar mellan önskan om säkerhet och respekt för Österrikes neutralitet ger utrymme för diskussioner om framtida strategier. Den österrikiska regeringen har åtagit sig att delta i GSFP, med neutralitet som garanteras av den irländska klausulen.

Perspektiv på säkerhetssamarbete

Österrikes deltagande i EU:s militära uppdrag trots den skeptiska inställningen hos stora delar av befolkningen – 66 % är för ett intensifierat samarbete efter Ukrainakriget – visar på viljan att ge ett bidrag till europeisk säkerhet. Detta sker inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som mobiliserar 2 miljarder euro för att stödja de ukrainska väpnade styrkorna. Brieger efterlyser också större integration av den europeiska försvarsindustrin och en gemensam marknad för försvarsmateriel.

Österrike är aktivt involverat i 12 av 60 projekt för permanent strukturerat samarbete (SSZ). Dessutom finns det ett grundläggande behov av att modernisera militär utrustning, eftersom befolkningen anser att den nationella armén är svag. Endast 3 % bedömer utrustningen för sina egna väpnade styrkor som "mycket bra".

Kriget i Ukraina utgör därför en vändpunkt för den europeiska säkerhetsordningen. Frågor om situationen för militär neutralitet, vapenintegration och EU:s framtida roll i den globala säkerhetsarkitekturen kommer att kvarstå. Liten tidning och ESUT betona denna utveckling, medan ÖGFE befolkningens synpunkter på detta lyfts fram.