EU luckrar upp klimatmålen: självmord i omgångar i energipolitiken!
EU:s miljöministrar lättar på klimatmålen trots global energiomställning. Analys av de politiska och ekonomiska effekterna på klimatskyddet.

EU luckrar upp klimatmålen: självmord i omgångar i energipolitiken!
Den 6 november 2025 beslutade EU:s miljöministrar att mildra de bindande klimatmålen. Detta sker i en tid då Kina accelererar sin energiomställning och Europa står inför den kraftigaste temperaturökningen i världen. Situationen präglas också av beroende av fossila bränslen, vilket förvärras ytterligare av geopolitiska förändringar. Stigande naturgaspriser gör också EU sårbart för politisk utpressning.
Nuvarande beslut av EU:s regeringar resulterar i ovillkorligt stöd för fossila bränslen, även om förnybara energikällor som vind, solceller och vatten bidrar till att sänka elpriserna. Trots den positiva utvecklingen på området för förnybar energi misslyckas EU med att strategiskt gå bort från den fossila energisektorns privilegier. Den strukturella förändringen mot förnybar energi för med sig inte bara utmaningar utan också nya möjligheter; Det förutspås att försäljningen av elbilar i Europa kommer att nå nya rekordnivåer i slutet av 2025. EcoNews rapporterar att EU:s energipolitik kritiseras som ekonomiskt suicidal.
Bakgrund om klimatfrågan i EU
Huvudfokus för den europeiska klimatskyddspolitiken är att mildra effekterna av klimatförändringar, minska aktiviteter som är skadliga för miljön och klimatet och anpassa sig till klimatförändringarna. EU:s klimatvetenskapliga mål påverkas av internationella ramverk som Kyotoprotokollet och Parisavtalet. År 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser i EU till cirka 3 miljoner kiloton CO₂-ekvivalenter, där energisektorn står för 26 % av utsläppen. Federal Environment Agency Parlamentet framhåller att EU överträffade sina mål för 2020, särskilt på grund av coronapandemin.
En central komponent i EU:s klimatpolitik är EU:s gröna avtal som antogs i december 2019 och som syftar till att uppnå klimatneutralitet till 2050. För detta ändamål krävs nationella energi- och klimatskyddsplaner där medlemsländerna ska redovisa sina utsläppsminskningar och utbyggnaden av förnybar energi.
Förnybar energi och deras utveckling
År 2023 täckte förnybar energi redan 25 % av EU:s slutliga bruttoenergiförbrukning. Andelen förnybar energi i elsektorn är nu i genomsnitt 45 %. Danmark leder med 87,5 % andel förnybar el, medan Tyskland spelar en nyckelroll med 31 % av installerad solcellskapacitet i EU. Intressant nog visar trenden också en ökning av vindenergiproduktionen, som har vuxit med 128% sedan 2013, Destatis Parlamentet rapporterar att energiomställningen i Europa går framåt, även om över 50 % av elen i vissa EU-länder fortfarande genereras från fossila bränslen.
Transportutsläpp är en annan viktig fråga, eftersom vägtransporter står för omkring 25 % av alla växthusgasutsläpp i EU. Det förutspås för 2024 att 80 % av nyregistrerade bilar i Tyskland fortfarande kommer att använda förbränningsmotorer. Målet att endast låta nollutsläppsbilar registreras från 2035 är dock ett steg i rätt riktning för att bekämpa klimatförändringarna.
Sammantaget har EU ett ansvar att ytterligare minska sina utsläpp för att nå de klimatmål man har satt upp och möta de utmaningar som klimatförändringar och geopolitiska beroenden innebär. Nuvarande politiska beslut kan dock äventyra både klimatmålen och den ekonomiska stabiliteten på lång sikt.