Von der Leyen under eld: Är Green Deal i fara?

Von der Leyen under eld: Är Green Deal i fara?

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, lyfte fram behovet av enhet, frihet, demokrati och rättsstatsprincipen i sitt senaste tal om tillståndet i unionen. Men hon erkände också att Green Deal inte har det fulla stöd man skulle önska. Kritiker anklagar henne för att öka avregleringen, som tjänar kortsiktiga industriella intressen, strider mot det långsiktiga målet om klimatneutralitet. Medan von der Leyen talade om "kraften i den gröna dealen" och EU upprepade att man ville bli klimatneutral 2050, verkar de specifika åtgärderna och deras genomförande presenteras i ett annat ljus. Ökonews rapporterar att en flod av omnibuspaket för att lätta på reglerna är på väg, utspelad som en besparing på åtta miljarder euro.

Denna avreglering kan få betydande konsekvenser. En rapport visar att det kostar 180 miljarder euro årligen att misslyckas med att genomföra EU:s befintliga miljölagar. Europeiska miljöbyrån väcker oroande tvivel om den planerade finansieringen av miljöåtgärder i den nya fleråriga budgetramen, vilket ytterligare skulle kunna äventyra genomförandet av den gröna avtalet. Patrick ten Brink, generalsekreterare för EEB, kritiserade von der Leyens anförande som ett "bedrägeritillstånd" inför klimatkrisen.

Översikt över Green Deal

European Green Deal har etablerat sig som ett ambitiöst projekt som syftar till att göra EU klimatneutralt till 2050. Kommissionen planerar att minska utsläppen av växthusgaser med 55 % till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Detta omfattar 47 enskilda åtgärder inom olika sektorer, såsom transport, industri och handel. Viktiga inslag är EU:s handel med utsläppsrätter, en ny klimattull och den sociala klimatfonden för att bringa ekonomi och miljö i harmoni. Federal Agency for Civic Education tar upp denna fråga utmaningarna och möjligheterna med detta projekt.

Emellertid har covid-19-pandemin och Ukrainakriget avsevärt förändrat den ekonomiska miljön. Tyskland planerar att utöka importen av flytande gas och tillfälligt använda koleldade kraftverk, vilket ifrågasätter hållbarhetsmålen. Det finns också betydande farhågor om att Green Deal kan äventyra EU:s konkurrenskraft, eftersom EU bara släpper ut 7,3 % av de globala växthusgasutsläppen. Särskilt östeuropeiska länder, som är mycket beroende av kol, uttrycker reservationer mot målen.

Internationellt samarbete och sociala aspekter

Internationellt samarbete, till exempel inom ramen för en ”klimatklubb”, ska hjälpa EU att inte bara minska sina egna utsläpp, utan också ge impulser på global nivå. Sociala aspekter är av central betydelse, eftersom avkarbonisering kan påverka olika befolkningsgrupper olika. Förslag om social dämpning genom omfördelning av CO2-prisintäkter till låginkomsthushåll är därför väsentliga. Som Federal Agency for Civic Education visar, har det skiftat fokus på klimatfrågor de senaste åren, särskilt efter det politiska uppgången för Miljöpartiet och rörelsen Fridays for Future.

Utmaningarna framöver, i kombination med prioriteringen av omedelbara ekonomiska intressen framför långsiktiga miljömål, väcker frågor om framtiden för EU:s klimatpolitik. Pressen på von der Leyen att hitta lösningar som både stärker branschen och tar hänsyn till klimatskyddet växer. De positiva steg som tas mot social rättvisa och hållbarhet skulle kunna äventyras av hotet om avreglering och försummelse av miljöfrågor.